Män och dans

Meningslösheten bubblade. Jag stod inte ut längre. Jag blundade och körde in handen i det okända, drog ut det första jag fick tag i. Det var danslektioner, en blandning av street och modern dans. Nybörjarkurs.

Visste att jag knappast skulle gå dit ensam. Jag ringde en vän och gick rakt på sak.

- Vad sägs om att börja dansa?, sa jag.

- Va?

- Ja, alltså inte pardans, utan individuellt.

- Är du full? Klockan är ju inte ens två.

- Nej, jag är spiknykter, tänkte bara att det kunde vara en annorlunda kul grej.

- Jaha... på så vis ja, men kanske det.

- Då säger vi det.

Ingen av oss har sagt ett ljud om saken sedan dess.